Wednesday, December 19, 2007

Efter en lång dag med allehanda missöden och annat så kan jag inte annat än återigen inse vilka fantastiska människor det finns inom vården som med stor portion tålamod i stressiga situationer och med respekt och varsamhet tagit hand om Moa och hennes föräldrar. Bilen stannade 5 ggr på väg till sjukhuset där det skulle utföras både isotopröntgen och ultraljud av njurarna. 30 minuter sena tas vi emot, nål sätts på Moa väldigt smidigt, vi blir ompysslade med en kopp kaffe och bulle när det som mest behövdes på avdelningen. Ett kärt återseende och möte av en person fortsatte att förgylla dagen följt av ett kort besök på neo för att på ett ordentligt sätt tacka för god omvårdnad och avlämna julhälsning. Moa kände sig som hemma och visade upp sina krypfärdigheter för personalen. Undersökningarna flöt fint, Moa sov som en stock genom hela röntgenundersökningen.

Såhär på kvällen sitter jag således och går igenom dagen och kan som sagt bara konstatera att första raden i detta inlägg är så sant som det är sagt och att jag är glad att det är så.

Postad av Pappa
(0) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink