Monday, May 18, 2009

Idag var det eeg:ets tur. Vi hade förberett Moa precis som vi brukar genom att prata om vad som ska hända varje dag, flera dagar i förväg. Moa fixar det mesta bara hon är bra förberedd.
Damen på klin fys var mest förvånad över att hon inte skulle sova men det stod ingenting om det i pappren så då sov vi inte...phu!

Moa satt snällt och lekte med en speldosa medan elektroderna sattes fast och det är en härva med sladdar, det kan jag tala om för den som inte gjort något eeg. Två ekg elektroder sattes på bröstet.
Sen satt hon som ett tänt ljus medan mamma läste Alfons ända tills hon började klia på en elektrod och mamma sa nej. Då började underläppen darra och en ensam tår letade sig ner över kinden.
-Åka hem nu, sa Moa med ömklig röst och tårarna fortsatte att tyst trilla nedför kinderna. Så satte tanten på den hemska lampan och Moa såg ut som om hon skulle “kräksas”.
Tanten höll nedräkning tills det var klart och Moa var så lycklig att det knappt gjorde något att vi slet i håret för att få bort de geggiga grejorna.

Hon var så duktig att hon fick klistermärke till både sig och Max! Så vinkande hon och ropade hej då och vi sprang och letade efter pappa och lillebror och hittade en förkyld storasyster på köpet.
Slutet gott, allting gott sa Moa när hon fick hamburgare från MAX.

Postad av Mamma
(1) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink