Friday, December 21, 2007

Sjukhus tre dagar på raken är ingen höjdare, speciellt inte så här i jultid. Inte när man blir ifrågasatt vad man gör där heller. Idag blev jag riktigt irriterad och det på en läkare jag egentligen tycker bra om men som förmodligen, som jag, var trött och sliten.

Moa gjorde ultraljud och isotopröntgen på njurarna i onsdags, igår hade hon 38,5 i feber utan andra symtom. Ok, mamma är ju liiite sjåpig, de kan inte förnekas så hon ringde ner till avd 62 för att kolla om det var ok med feber. Eftersom Moa är shuntbarn vill man gärna kolla, ta lite prover osv så kom ner. Sagt och gjort, pappa for med Moa, mamma och syskon stannade hemma. De kollar öron och hals och tycker hon mår för bra för att vara sjuk så hon får åka hem igen. Idag ringde jag neurokirurgen i Lund för att fråga om ev. shuntinfektion, vätska bakom mjälten bla bla. Hoppande feber kan vara tecken på en lågvirulent shuntinfektion och bästa sättet som man kollar det på är att punktera shunten och göra odling på likvorvätskan. Vilket sköterskan i Lund rekommenderade att man gjorde hos dem och inte i Halmstad. Vätska bakom mjälten skulle man inte ha som en följd av shuntproblem så hon sa att vi skulle be sjukhuset här kolla upp det. Så mamma ringer avd 62 igen och blir lite surt bemött med frågan om varför jag inte gick via akuten. Får prata med en sköterska som ska kolla med en läkare. Tre timmar senare ringer man och ber oss vara på akuten om 50 minuter.

Vi bestämmer oss för att åka alla fyra (inte storebror, han har fått nog av sjukhus). Men när vi kommer dit har man inte grepp på varför vi kommer, man bedömer inte henne som tillräckligt sjuk för att göra några undersökningar men när jag härsknar till blir det samtal till Lund och koll av journal. Där säger man att det inte är shuntinfektion och i svaret från ultraljuden finns inte vätskan bakom mjälten omnämnd. Till slut så gör man en koll av CRP för att ha ett referensvärde ”om hon blir sämre”. CRP ligger på 32 vilket inte är normalt men vad är det?
Där är vi nu, hemma igen och har blivit tillsagda att om tempen går upp till 38,5 igen utan förkylningssymtom är det dags att lägga in henne för observation.

Känner oss stressade och lite väl ifrågasatta, tror någon verkligen vi vill sitta ett par timmar på akuten för att vi tycker de är så satans charmiga? Sorry folks, men vi har trots allt annat inplanerat. Men jag tänker inte låta Moa må dåligt i onödan och kan jag hindra något i tid i stället för när livet hänger på en tråd ja, då tvekar jag inte.

Läser om CRP på sjukvårdsupplysningen:
”Höga halter av C-reaktivt protein i blodet kan bero på att man har en infektion som orsakas av till exempel bakterier. Ett CRP-värde över 50 milligram per liter för vuxna innebär i de flesta fall en bakterieinfektion som behöver behandlas. För barn ligger motsvarande värde på 25 milligram per liter…

…Virusinfektioner, exempelvis vanliga förkylningar, ger för det mesta ingen höjning av CRP alls, eller endast liten. Däremot kan kraftiga virusinfektioner, som influensa, ibland ge ett CRP-värde över 50 milligram per liter.”

Ok. Vad gör vi nu då?

Postad av Mamma
(1) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink