Wednesday, January 24, 2007

På morgonen får vi beskedet att det trots allt inte blir någon operation, patienten hade anlänt under natten. Det var med andra ord dags att ställa in sig på att det skulle bli på Fredag och allting stannade upp igen. Dagen tillägnades inhandling av matvaror och storebror och jag utforskade Ronald McDonald lite. Detta hus var väldigt välutrustat och anpassat för barnfamiljer med biljardbord, pingis, datorer och TV spel, tidningar och böcker i ett litet bibliotek samt välutrustat kök för 8 familjer per plan. Varje våningsplan hade ett eget kök så det fanns gott om plats. Fortfarande visste vi inte med säkerhet att det verkligen skulle bli av på Fredag, andra familjer berättade om framflyttningar och vi såg att vi kanske om allting strulade skulle få vänta till nästa vecka med operationen. Men någonstans fanns nog ändå känslan där att det skulle bli av i tid, då läkarna konstaterat att hennes hål var stort, ca 1 centimeter och hennes hälsotillstånd inte blivit bättre.

Natten mot torsdagen blev besvärlig. Jag sov hon Moa den natten och hon kräktes regelbundet från 00:45 till fram emot förmiddagen på torsdagen. Först trodde vi det var av lactoloset hon mådde dåligt av. Jag påtalade för personalen flera gången att det inte var normalt för Moa att kräkas såhär, men ingen ville lyssna på mig. Det var enligt personalen normalt att kräkas när man har hjärtsvikt. Men jag tyckte det var mer än vanligt. Det blev inte mycket sömn för varken Moa eller mig den natten.

Posted by Pappa in • VSD Op i Lund
(0) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink