Friday, November 17, 2006
Förkylningen börjar tack och lov att släppa, näsfridan har fått vila betydligt oftare idag än igår. Jag hoppas det håller i sig så hon får lite lugn och ro efter den här persen.Det har tagit på hennes
krafter att kämpa med slem i halsen. Hon klarar av den ökade matmängden bra, det blir ju lättare att få behålla maten då det inte är så mycket slem som retar längre.
Däremot tycker vi att hon andas aningen häftigare idag, runt 80, och jag tycker mig se antydan till kuddar på ovansidan fötterna. Kanske dags att öka på det vätskedrivande medlet? Vi får se på Måndag när det bär iväg till avdelningen igen. Hon har ju gått upp i vikt men samtidigt kanske det är mycket vätska med. Det är en himla svår balansgång detta. Hon får ju inte lägga på sig vikt
på fel sätt, alltså i form av vätskeansamlingar i kroppen. Det gör att hjärtat får jobba hårdare, och jobbar hjärtat för hårt bränner hon energi på “fel saker” samt pumpar runt ännu mer extravarv blod i lungorna. En form av moment 22 med andra ord.
Jag fick en stark känsla i kroppen i morse då jag bytte blöja på henne. Jag bytte från pyjamasen till ett par röda byxor med tillhörande tröja och plötsligt började jag tänka på jul. Jag såg mig själv sköta om henne på Julaftonsmorgonen, känna doften av stearinljus, doften av en nybadad bebis, huvudfjunet mot min näsa och börja årets mysigaste dag med att pyssla med lilla älsklingen. Det värmde i hjärtat och jag tror det blev lite fuktigt i ögonvrån. Det är det här vi kämpat för att få i 5 års tid, alla missfall vi arbetat oss igenom och alla dåliga odds denna graviditet med läkare
som i vecka 18 rekommenderat oss att göra abort för att hon var för liten och risken för kromosomfel med ett icke livsdugligt barn som resultat. Jag känner en enorm tacksamhet för att vi fått Moa, vår lilla solstråle i tillvaron. Jag är glad att vi inte lyssnade på “expertisen” den här gången.
Vem skulle inte få extra julkänsla med henne för ögonen?
Posted by Pappa in
• Pappa skriver
(0) Kommentarer •
(0) Trackbacks •
Permalink
Next entry: Moster Molicia
Previous entry: Vikt 16 november
-
den bilden hade jag också av julmorgonen. underbar känsla. hon är såå otroligt vacker. rn sån kämpe.
Marie on 02/06 at 10:28 AM