Thursday, May 10, 2007
Idag har Moa tränat med sjukgymnasten från habiliteringen. Med små enkla men väldigt effektiva medel har vi fått veta hur vi kan hjälpa hene att komma ikapp lite. Hon har nästan själ rullat över på mage idag och därifrån faktiskt lyft på huvudet om än lite. Jag har själv känt när jag sitter med henne sittande i knäet att hon vill resa på överkroppen och balanserar lite själv i sittande ställning. Hon gör jätteframsteg på kort tid den här lilla madammen!
Efter träningspasset somnade hon med ett “klonk”.
Nu på kvällen gapade hon som en liten fågelunge när jag gick förbi henne i vagnen med ett glas jordgubbsaft. Det var som om hon ville säga mig något…
Hon gapade än mer när jag tog fram katrinplommonpuren och i ett nafs hade hon slukat 4 stora teskedar! Ibland sitter man bara mest och skakar huvudet i förundran. Vilken viljekraft och styrka den här lilla tjejen besitter, det är helt otroligt.
Hon kan numera ligga på den sidan hon har shunten på utan att börja gråta som hon gjorde så sent som igår under förutsättning att hon ligger på någonting mjukt som t.ex i sängen. Shunten syns ganska mycket nu, men jag tror att huden börjar strama åt lite runt den nu när alla svullnader gått ner.
Annars mår lilla Moa alldeles förträffligt, hon skall vägas och få ett huvudomfång mätt hos farbror doktorn imorgon och då får vi se hur landet ligger på den fronten.
Posted by Pappa in
• Pappa skriver
(1) Kommentarer •
(0) Trackbacks •
Permalink
Next entry: Haveri
Previous entry: Glömde...
-
Hur bidde det hos farbror doktorn i fredags då?
Helt otroligt så bra hon har återhämtat sig och så snabbt trots rejäla ingrepp (åtminstone i min värld).
Kram till er alla från en som äntligen har den egna datorn på plats även om den är lite seg.
Carina on 05/13 at 02:41 PM