Wednesday, May 27, 2009

Igår var vi på hjärtultraljud och vi fick träffa “vår” hjärtsjuksköterska som var med oss under Moas första tuffa månader. Det är något speciellt med dem, de där man delade några av de tuffaste och lyckligaste ögonblicken i livet med.
Hjärtteamet är underbart, (ja, de också) tramsiga jag blir blöt i ögat igen, men det finns några människor som verkligen berör och engagerar sig på ett sätt som går utanför “det här gör jag för att tjäna till saltet i soppan”.
De flesta av dem verkar ha hamnat inom barnsjukvården.

Och så vår Älskade dr. S förstås! Moa lärde sig säga hennes namn så fint och mamma var lika stolt som vanligt. Lite kinkig var hon när elektroderna till ekg:et skulle på och av men sedan gick det som hejsan.
Hjärtat är fint! Allt ser bra ut, finns inget att anmärka på. Det tar mamma till sig och går hem med en reunion bokad om ett år.

Den dagen jag blir rik i ekonomiska mått mätt ska jag bjuda alla som varit med på den här resan på en jättefest! Jag planerar den ofta i huvudet för jag skulle så gärna vilja att de alla fick veta hur mycket det de gjort och gör betyder för mig.

Mamma gav bort nio majsplantor igår. I gengäld fick Moa och Max en fåtölj/sittkudde och ett paket kex. Det var väl ett helt ok byte?! Det tycker både Moa och Max som slåss vilt om vems tur det är att sitta på den…

Postad av Mamma
(1) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink