Saturday, May 31, 2008

Sammanbiten är väl det minsta man kan säga om Moas min när hon rattar sin lilla bil!

Veckans besök på bvc resulterade i vetskapen om att Moa tappat 110 g igen. Kanske ingen katastrof kan tyckas men när man hela tiden hänger på gränsen finns inte utrymme för viktnedgång. Vår bvc-sköterska har dock alltid ett tröstens ord och förmåga att se saker från den ljusa sidan. Mamma känner stor respekt för den damen och vet att hon vet vad hon pratar om.

I övrigt inget nytt under solen, (som för övrigt bränner sönder gräsmattan).
Men det var inte sant, nej det var inte sant för Moa har fått ett nytt litet kusinbarn, en liten Wilmer;
Hoggas Blogg

Välkommen till världen Wilmer!

Postad av Mamma
(0) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink

Wednesday, May 28, 2008

Jodå, vi är fortfarande med men det är mycket att göra. Ska man dessutom göra det på ett ben så räcker tiden inte alls!
Akuten i lördags efter att ha lyckats paja en knäsena medan jag satt i fåtäljen och tittade på tv. Förmodligen en dålig kombination att vara både fet och SLE:are. Iaf har jag hoppat på kryckor sdedan dess, pappa sliter ut sig på att ta hand om Moa och Max på egen hand.

Moa är jätteförkyld men o vad hon är innne i ett utvecklingsskov just nu. Man är en vuxen tjej om man kan dricka själv så om mamma bara förtjockar mjölken (urk) och sätter i ett sugrör av lagom längd och tjocklek så dricker Moa! Och får det i sig!!!

Moa åker Bobbycar och stannar bara vid de högsta trösklarna! Hon tar sig till pianot och drar en låt, kör på mammas onda ben (aaaj) och gillar verkligen läget. Lek och transport i ett! Underbart!

Hon letar efter balansen och kan stå några sekunder om hon står på mjukt underlag. Visserligen krokigt och ytterst kort men ändå!
En period av gott humör härute i skogen.

Postad av Mamma
(1) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink

Monday, May 19, 2008

Kika under lugg har jag hört talas om men under hattbrättet...?

Hon är söt det lilla hjärtat men ack vilket hiskeligt humör hon lider av just nu. Helgen som gått har varit en enda lång sträcka av gnäll. Bli buren, helst då av pappa och har han inte tid så klamrar hon sig fast hårt, hårt och nyper och klämmer så det inte går att släppa ner henne!

Idag var vi på sjukan med storebror för provtagning och hon var inte alls glad åt syrran som hon i vanliga fall avgudar. Däremot en vilt främmande karl i väntrummet… jag undrar vem hon fått DEN genen ifrån. Inte är det från mig iaf.

Mycket händer men mycket blir också tydligt som inte är så bra. Som när brorsan klämmer samma mängd vätska som syrran men på en bråkdel av den tiden hon kräver och utan nutilis och sugrör. Ja, just det, det är så här små barn dricker… Ett ex av flera. Brorsan blev förresten 8 månader idag, något som varken mamma eller pappa kan fatta! Vart tog tiden vägen?
Imorgon blir Moa 20 månader! Tjugo månaders privilegium för oss som familj.
Tack, min kära Gudinna!

Postad av Mamma
(2) Kommentarer • (1) Trackbacks • Permalink

Wednesday, May 07, 2008

På uppmaning gör Moa “russinnos” en min som hon hämtat från DVD:n Hopphatten. Den kan man vinna pris med…
Idag har hon lekt med lillebror. Visar duktigt hur man gör med leksaker och hur man sitter i kojan…

Storebror var hos läkaren idag och får remiss för MR och rejäl blodprovsgenomgång.
Max hattstorlek har ökat lite mera på en vecka så i värsta fall blir det nytt akutbesök imorgon. Vi hoppas vi slipper, sjukhus är inte såå kul, speciellt inte när man kan sitta på en filt i trädgården och titta på när mor och far försöker åstadkomma något som liknar grönsaksland.

Over & out!

Postad av Mamma
(5) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink

Saturday, May 03, 2008

Moa sa det inte men hela ansiktsuttrycket och paniken i ögonen formligen vrålade ut orden.

För att ta det från början så ringde dietisten igår för att höra hur det går för Moa med näringsdryck och viktuppgång.
Ja, näringsdrycken är ju ett plus men vikten är ju ett minus. Innan vi hade hunnit tala färdigt hade hon hunnit nämna sondmatning och olika operationer.

NOT!

Moa kan, det vet vi. Så vi kör på och matar och ger dryck och så skulle vi då vara lite kaxiga på kvällen och lät henne dricka vatten ur ett vanligt glas, vatten som inte var förtjockat med Nutilis.
Och hejsan, där kom spyan som ett mail i mailboxen. Pling!
Stackars lilla gumman.

Men sond, nej det har vi kört och är inget vi vill pröva igen. Nu fläskar vi på med allt vi har igen!

Postad av Mamma
(0) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink